Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It
kyssar, kyssar skulle han röfva; vid hennes sida
skulle han svafva, hans vinge skulle fläkta
svalka åt hennes kinder, och då hon inslumrade^,
•kulle han hålla vakt vid hennes hufvudgärd.
Tacksamt skulle hon belöna den trogne tjenaren;
om en kall vindflägt nalkades från snöbergen,
skulle hon mellan de varma marmorkullarna i sitt
bröst gömma don späda, ömtåliga älsklingen. Den
söta mannadaggen skulle jag glömma, alla jordens
blomster och deras honings-knoppar skulle jag
försmå; blott de röda rosor, som växa på
hennes läppar, skulle jag plocka, — plocka, och
aldrig blifva mättad! — Dock lilla tjuf, din herre
är icke otacksam: han erkänner värdet af din
stöld, ty det gyllene rofvet och ditt rymmande
ger honom en klanderlös anledning att åter
besöka vår unga drottning.
I ögonblicket hade jag påkastadt mig mina
kläder och begaf mig lika skyndsamt åt sjon.
Ofor-väntadt stod jag åter for den hulda, som syntes
häpen och bestört öfver min åsyn, men fattade
snart anledningen till min återkomst, då jag redan
på afstånd visade henne, på min upplyfta de hand,
den bevingade rymmarn. Hon återtog honom ej
ogerna; snart blef hon äfven på mitt finger varse
den förlorade ringen, och blef deröfver ännu mera
förskräckt. Genom tecken gjorde jag dock henne
sammanhanget begripligt: jag sökte äfven låta
henne förstå, att, om hon ville befria fågeln från
hans kedtja, hon om aftnarna tills vidare borde
Igensluta fönstret, samt föröfrigt för honom
sorg-fSUigt akta alla lättare gull- och silfvcr-smyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
