Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta farliga försök, att afvika från vanans
eviga kretsgång. Man inkom med föreställningar,
man besvor mig vid rikets högsta väl, vid min
egen säkerhet. . . — Den, som mera omnämner
denna sak, skall sjelf erhålla sina ögon
utstuck-na, svarade jag förtretad, och gjorde på detta
sätt en ända på dessa öfverläggningar. Denna
ger-ning hade dock DödsEngeln, tycker jag, kunnat
skrifva mig till godo i lifvets bok.
Darodsja frågade der efter, hvad öde jag
be-slutit öfver Mahmuds moder. Jag tillstår, att
min första tanke på denna qvinna var hämd,
förfärlig hämd. — Min andrg tanke var att genom
ädelmod förkrossa henne, att förklara henne för
min andra moder och gifva henne all den ära, som
åtföljer ett dylikt namn. Detta beslut meddelade
jag Darodsja, som, sedan han hämtat sig från
sin första förvåning, föreställte mig, hvilka
skadliga intryck ett sådant föredöme kunde’ ingiiVa,
huru få skulle söka min ynnest om jag belönade
mina iiendcr såsom om de voro mina vänner.
Slutligen började han påminna mig om alla
lidanden, alla vidrigheter som genom denna
hämd-Iystna qvinna öfvergått mig och min mor. Under
detta erinrade jag mig tillika, att om denna
olyckliga varit upphofvet till mina fordna missöden;
så hade hon i samma man, som nu talade för
hennes störtande, funnit en nitisk tjenare; att om
hennes befallningar varit grymma, så hade de i
honom funnit ett färdigt och skoningslöst redskap.
Jag teg dock: men då äfven divan blandade sig i
denna min enskilta angelägenhet, fann jag för
godt, att, utan straff och utan belöning, låta hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
