Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ne dela samma öde med min fars öfriga qvinnor.
Huru sällan tillåtas äfven de furstar, hvilka man
kallar sjelfrådande, att följa sin egen vilja! Jag
var mera beklagansvärd än andre svaga regenter,
som inbilla sig att sjelfva herrska, under det de
blott äro ett gyckelspel för sitt harem och sina
ministrar. Mig dårade ej denna förvillelse: men
jag ägde icke tillräcklig verldskännedom för att
uppgöra en bestämd styrelse-plan, och ej nog
ihärdighet och själsstyrka, för att genomdrifva den.
Föröfrigt hade min fars, och än mera min
brors död, på mig gjort ett ganska svagt intryck.
Jag hade i dem aldrig känt annat än tyranner.
Deremot träffades jag af ett annat, vida mera
smärtande slag. Min mor, som med orubbad
ståndaktighet uthärdat alla olyckans uppträden,
hade icke styrka att bära lyckans. Vid
tidningen om denna ödets förändrade vändning,
rubbades hennes sinnen och hon aflcd någon tid
der-efter i vausinnighet. Huru gerna hade jag ej
med denna äregiriga qvinna velat dela min ära,
mitt anseende! Dessutom, Rustan! huru ljuft är
det icke att vara älskad! Bland hela denna hop
af tillbedjande slafyar var icke en enda, som ej
i morgon med kallsinnighet Bkulle hafva sett mig
stött från thronen, kanhända skulle hafva
öfver-hopat mig med marter. 1 medelpunkten af all
den ståt och skimrande lycka, hvaraf jag var
omgifven, kände jag mig ensam; hjertat förblef
tomt och själen saknade näring.
Någon tid efter min upphöjelsc förkunnade
mig Darodsja, att min fadér« harem nu blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
