Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tygelser och af an den enes, än den andre* lika
ödmjuka aom enträgna böner om min
bemed-ling hoa Schahen till erhållande af den eller den
ynnesten. Men jag forblef oryggligt min föresats
trogen, att aldrig använda min inflytelse hvarken
till min fars, eller någon enskilds fordel.
Smickret är en farlig spis: mitt forstånd sade
mig, att den beundran, det loford min visdom
öfverallt ronte, icke var uppriktig, men ändock
berusades jag af det sota giftet. Min äregirighet
var väckt, och icke tillfreds med maktens
verklighet, ville jag äfven hafva namnet. Jag tyckte
mig sjelf nu vara mogen att emottaga viziratet:
och det förundrade mig, det fortröt mig, att
konungen icke mer påminte^pig derom, och sjelf var
jag for stolt att erinra honom derom. Min
lystnad efter makt och ära lånade dock, inom mig
sjelf, ett annat namn: den kallade sig kärlek till
folket och mcnskligheten.
På detta sätt förflöt en och annan månad.
Konungen började märkligt tillfriskna, under det
att mitt förhållande till honom småningom under*
gick en förvandling, som jag sjelf i början ej
blef varse. Väl var jag ännu dagligen flera
timmar vid hans sida, men sällan träffade jag ho.
nom allena; samtalen började nu endast hvälfva
sig kring likgiltiga saker, hofhistorier och
lustiga händelser. Voro vi någongång allena, så
frågade Schahen, om jag hade någonting nytt att
föredraga; och när jag anmältc mitt förslag,
hörde han knapt der på, men utlät sig alltid, att sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
