Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VigA sandhaf, for Ö fr ig t belägen- vid en sjö, ej
mycket mindre än Kaspiska hafvet, och ur
hvilken den Egyptiska Nilen/ egentligen har sitt rätta
ursprung. Denna etad är byggd på tolf kullar.,
den ena; högre än den andra, hvar och en
omgif-ven af en mur, och alla tolf bestrukna med olika
färgor; hviket, då solen skiner på dem, ger en
outsägligt skön anblick* Men detta fbrdradé en
egen beskrififing. Kort: Jag reste från Tombuktu
i sällskap med en karavan, från hvilken jag
hän-delsevis i öknen förvillade mig* Förtviflad,
half-död af törst,, kom jagr till en< liten brunn, vid
hvilken stodo några palmer. Under deras, skugga
hvilade en. man, som syntes djupt inslumrad.
Emot honom framrusade en förfärlig tiger: redan
öppnade han sitt ofantliga svalg, för att
uppsluka den sofvande, då han i pannan träffades af en
sten, sä stor som jag förmådde slunga. Vid
vill-djurets fall vaknade mannen; han såg sig
omkring och det var icke svårt att genast skönja
hvad som förefallit. — Du har räddat mitt lif,
ynglings i fall det hade kunnat mig ifråntagas,
sade han leende. — Jag betraktade honom med
bestörtning. — Se sjelf, fortfor han och nalkades
tigern, som nu lyimtat sig från sin vanmakt,
och, tänd af ett nytt raseri, med en förfärlig
styrka ihop tryckte sina käftar om hanstarm,
hvilken han. frivilligt rände i. dess gap. Huru
mycket ökades ej, min. förvåning, då han åter drog
armen ur det öppnade svalget, och visade mig
den, utan att jag kunde upptäcka ett enda spår
af de grufltga tänderna. Villdjuret »j<elft, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
