Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dn har tusen gånger förtjent att dö; men du har
dock engång skänkt mig lifvet och jag gifver dig
ditt, om du säger mig9 hvar du gjort af Fanny!
— Jussuf upphof ett vildt skratt, och begynt*
utösa en mängd förbannelser öfver min dumhet;
ty ännu grämde det honom, att jag försålt mitt
dyrbara fynd, hvilket han jcmte per lan redan
ansett som sitt rof. — Svara! ropade jag åter.
Hvar är Fanny? — Fanny 1 utbrast han med ett
ännu förfärligare löje. Jag vill icke lefva mer,
då jag förlorat allt och nu ser mig öfvervunnen
af en pojke. Henne har jag utplundrat och sedan
mördat. — Så far då åt afgrunden! — röt jag
och sänkte stålet i hans hjerta. — Jussuf vrålade
häftigt till, utfor i några rysliga, gudlösa
hädelser och uppgaf andan med en tung pust.
Jag bortvände Ögonen, emedan anblicken af
det ohyggliga vanställda ansigtet var så hisklig,
att jag Ȋra hade afsvimmat. Mod afsky och
vedervilja släpade jag den liflösa kroppen på
branten af den nära klippan och störtade honom ned
i hafvct. Jag såg huru den utfallande floden
förde honom med sig långt ut på djupet. Nu kom*
mer du väl icke mer igen, elake Jussuf! tänkte
jag för mig sjelf.
Tydligtvis fanns hvarken slup eller fartyg att
ses. Mellertid förvånades jag, huru han dock
kunde veta att jag ämnade mig till Colombo,
äf-venftom öfver den list hvarmed han förmådde mig,
att sjelf nästan truga mig på honom. På allt
2 Häft. 19, 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
