Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då vi voro deröfvejv Det anade henne icke, att
bönorna för några timmar sedan hade rasat mån*
ga gånger vildare.
Fannys hjerta klappade, då lion igenkände sin
fars hns. Jag måste gå förut för att förbereda
honom. —• Ett skepp, sade han, berättar man,
fig-ger utpå redden; det stormar ännu för häftigt,
för att våga sig dit. — Min far; jag har redai^
varit der! — Och hon fanns der icke? Men
himmel! hvad säger mig ditt ansigte? Skulle Fanny
då vara här, och icke strax ila i sin fars ormar i
— t samma ögonblick låg hon vid hans bröst.
XXXIV.
Det stilla lugnet efterföljde den brnsande
glädjen och ordningen kom äntligen att berätta.
Fanny förtäljde fö\jande:
Den förra delen af den historia jag
meddelade dig, då vi första gången som makar sågo
hvarandra, är icke diktad, men den har icke händt
mig, utan den slafvinna, som före min ankomst
till seraljen stod högst i Schahens nåd. Hon blef
min vän och ansåg sig ej bunden af sin ed, att
åt mig anförtro sina händelser. — Du har dock
af våra egna äfventyr under vår olyckliga resa
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
