Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig, Negromonte vänder sig om, och d&hati,
återförande mig till soffan, lutar sig nod för att
kyssa mig, stöter jag dolken med aH den styrka
jag förmådde, i hans trolösa bröst.
Du? du? ropade fadren och jag på engång.
Ni känner ej den styrka, som den yttersta
förtviflan ingifver, och ni bar glomt bort att
spansk blod rinner i mina ådror! Redan under
mina förföljelser i barem hade jag vant mig vid
don föreställningen, ätt endast af stålet vänta min
iista frälsning; — och den dolk, som jag velat
vända emot en konung, måste jag ju så mycket
mindre draga i betänkande att nyttja mot] en
illgerningtman, hvars undanrödjande från verlden
borde anse* söm en ädel handling. AUt detta
och mycket, annat hade jag ofta tagt mig sjelf;
mon knapt var gerningen fullbordad, knapt nig
jflg den sårade nedsjunka i soffan, och en stråls
åralod framfrusande skölja jemet: förrän en gräs*
ligwgest öfverföll mig och jag var nära att ned»
digna lif fasa. Ännu tycktes den olycklige gifva
några tfll lif. Skälfvande nalkas jag, utrycker
dolken förbinder såret. Och nu då jag
oro-vändog tfnig, for att kalla en läkare, griper han
den rykande dolken, som ligger bredvid, och
ka-den med stark och väl .måttad fart, möt
Ätt bröst, under det han utbrister i ett vildt
sfcadelöje. Lyckligtvis hade jag 1 tid blifvit
varse denna rörelse, men så knapt haft tid att vika
undan, att jemet söndersliter min klädning. Nu
förvandlas det hemska löjet till ett gräsligt hån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
