- Project Runeberg -  Noveller / Häfte 2. Holmen i sjön Dall /
251

(1840-1851) [MARC] Author: Vilhelm Fredrik Palmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ny* du Bkulle ej hafva genomborrat ett bjerta,
som var fullt af dig? — Jag trodde åtminstone,
den tiden mig hafva styrka dertill, hviskade hon
och gömde sitt lågande ansigte vid mitt bröst. •—
Hvilket farligt spel, åfven for dig sjelf,
anmärkte jag. Älska då flickorna i Spanien på detta
satt? Är detta då den sanna kärleken, hvilken
du säger, att Prophotens barn icke känna?

Fanny förseglade min mun med kyssar. Oakr
tadt allt mitt hemliga nöje, fortfor Fanny, fruktade
jag likväl beständigt att du skulle igenkänna min
växt, min rost. Bet var denna fruktan, äfvensom
farhåga för den rörelse jag kunde erfara, då jag
beträdde holmen i sjön Dall, och framfor allt
fruktan att blifva röjd af mina små hjortar,
hvilka jag visste vara mera skarpsynte än min
älskare, som förmådde mig att först besöka ön utan
dig i sällskap med Valida, som jag dertill hade
inbudit. Mellertid begriper jag ännu icke, huru
jag så lång tid kunnat bedraga dig! — Verkligpri?’
svarade jag, den afton * då jag första gången^ftfig
min maka, trodde jag mig igenfinna min jfiuiny.
Men det var då mera mitt hjerta än u^inj^ ögon
som lefde; ty när jag förut såg dig på^Sn, var
du än nästan barn och knapt fullväxt. <11 vilka
behag hade icke under mellantiden hos
digmog-nat! Huru skulle det någonsin falla mig in, to^t
i den höga, drottningsliga, listiga Fatme, som desfjg^
utom så väl visste förställa sin röst, hvartill
visserligen språket, hvilket jag forut alldrig hört dig
tala, mycket bidrog, — huru skulle jag i henne
söka min lilla landtliga, oskyldiga Fanny?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:59:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vpfnovell/2/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free