- Project Runeberg -  Noveller / Häfte 3. Amala /
37

(1840-1851) [MARC] Author: Vilhelm Fredrik Palmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att du ar ovärdig en så stor ära: men vi äro
slaff-.vinnor, och vår pligt är blott att lyda: hvad som
behagar våra herrar, .måste vara vår säilhet.
Men denna herrn är god, han skall förlåta din
oskicklighet; han känner vårt lands språk och
plägseder, såsom en af oss; och om han icke
blifrer nöjd med dig, skall han med milda och
höfliga ord och talesätt be dig upphöra. Derför
hurtigt, min dotter! Begynn den Ceilonska
tigerdansen! Den äldsta af dina systrar är prinsen/ Dina
tycnne äldsta systrar skola hjelpa och biträda dig.

Handlingen, som nu uppfördes, var ganska
enkel. En ung furste på Ceilon visade sig
betagen i en prinsessa, som med for akt afslog hans
dyrkan. Då vredgades Kama, kärlekens gud. Han
afskjuter en lotos-pil, som träffar en tiger,
hvilken, under en jagt, rasande störtar mot
prinsessan. Nu framilar, såsom man lätt kan föreställa
sig, den försmådde älskaren och genomborrar
villdjuret, hvarefter den tacksamma prinsessan
upphör att vara obeveklig.

Amala framträdde darrande. Vid det gifna
tecknet sänkte sig slöjan långsamt, och upptäckte
ett ansigte, en växt, en bildning, som jag icke
skall våga att beskrxfva. Ännu kunde jag ej se
hennes ögon, ty hon höll dem med rädsla
fastade vid golfvet. Hennes ålder syntes mig knapt
vara tretton år; men vid tretton år är man icke
ett barn mer i dessa länder. Småningom blef
Amala mera dristig: dansen, sången, musiken
uppeldade henne. Slutligen vågade hoA äfven
upplyfta ögonen och hennes blick mötte min. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:00:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vpfnovell/3/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free