Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
alla; bofttifgsst&lhm vid t och bred t i granskfcpet*
förgäfves! Hvarje spår var försvunnet.
Bcdrofvad fortsatte jag min väg. Mfen jag
hade ej mer något måh jag visste icke hvttd jag
skulle företaga mig. Jfag besökte templen, jag
vandrade, liksom fordom, bland stenhoparna; men
det döda hade icke mer något intresse for mig»
Jag kände öfverallt, att jag var vorden en
främling i detta land.
En dag då jag, som ofta, satt på toppen af
en ramlad, lialfforgrusad byggnad, och tänkte på
Amala, märkte jag vid min sida några
bokstäf-ver inhnggna i bergväggen. Jag undanröjde
likgiltigt mossan och de halfruttnade lofven, for att
läsa dem. I samma ögonblick kände jag en
stickande, men dock obetydlig smärta; och då jag
hastigt drog upp handen, blef jag varse, att en
liten orm hade häftat sig dervid. Förskräckt
bortslungade jag den, och lopp hastigt tillbaka
till min palankin. Mina kulis sågo mig blek och
förställd. Jag kände nu en häftig sveda i hela
handen. Fem dagsresor låg Madras aflägse, och
det var den närmaste stad, der jag kunde hoppas
hjelp af en europeisk läkare. Jag berättade
händelsen ffr det goda folket; befalltc dem att
skaffa ett dubbelt antal bärare och föra mig, om
möjligt, genom natt och dag fram till stad»»
Do ömsinta menniskorns, hvad medlidande hade
de ej med mig! De betraktade såret, och sade; att
fettet väl var farligt* men icke ovilkerligt dör
dande,, emedan den orm, som stungit mig, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
