Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var make, att en stor och afgÖrande vändpunkt
hade inträffat i min lefnad; att, med ett ord, min
lott liadc oåterkalleligt fallit ur ödets urna. Det
föreföll mig, som om jag nu tagit af sked af min
barndom; och ömsevis uppsteg dervid en half
rysning, ömsevis förskräcktes jag öfver mig sjelf,
som bäfvade tillbaka från en sällhet, hvilken
aldrig skulle upphöra. Engång önskade jag, att
min lycka några månader blifvit uppskjuten till
dess jag hunnit hjelpa Fransoserne att fördrifva
de förhatlige Britternej — och i nästa ögonblick
ryste jag öfver min otacksamhet emot Försynen.
Jag väcktes ur dessa drömmar genom en hög
våg, som dånande slog in öfver slupen. Vi voro
nu midt i bränningen; det var en herrlig
morgon, vädret nästan stilla, solen glittrade på
böljan, sam, detta oaktadt, hög, vild och fradgande
vältrade sig emot oss. Vänd! ropade
styrmannen; inen det var för sent, chialengen lydde icke
mera styret. På afstånd sväfvade fiskrarnes lätta
ior dessa farvatten bättre byggda båtar likt
fiskmåsar på vågen ned oeh upp: vi ropade dem till
hjelp, men vår röst hördes ej bland de gnyende
hafssvallen. Nu kom den andra bränningen,
öf-\er skölj de oss helt och hållet, och nästan fyllde
farkosten. Amala, följ mig! ropade jag; landet
är icke långt borta, och om vi ej hinna dit,
la-tom oss dö i hvarandras armar! — Om du öf
verlefver mig, låt föra min aska till min faders
boning! svarade hon, och hastigt sprungo \i
båda i sjön. I samma ögonblick rusade en störtsjö
öfver den sjunkande chialengen och drog tillika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
