Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ossbåda ned i djupet; dock hade jag ännu haft
tid att hämta andan. Nu arbetade jag, som var
en skicklig simmare, af alla krafter att komma
upp på vattnet. Det lyckades, och da jag
upplyfte hufvudet, var slupen försvunnen och här
och der flota roddare spridda på hafvet, och jag
såg Amala vara vid min sida; jag tillbod henne
min ena hand: men hon sade sig ej behofva den,
ty äfven hon kvmde temligen väl simma.
Nu låg den flaeka, låggrunda sandstranden
temligen nära for oss; våra krafter voro
obetydligt medtagna, vågorna hade redan minskat sig,
och sjon gick icke emot ntan med oss, så att
nästan all fara syntes redan vara for bi; vi
väntade blott den första storre våg, som skulle hj
el-pa oss ännu ett stycke närmare stranden,
hvarvid vi endast hade att undvika några hvassa
korallklippor. Dessutom sågo vi redan ett
fiskarfartyg lägga ut och ila till vår undsättning —
då jag oformodadt kände mig neddragas af en
svår tyngd. Jag såg mig om — och himmel! det var
en menniskofigur, som hade fattat i mina kläder
och blef af mig framsläpad. Förgäfves kämpade
jag for att göra mig lös. Jag ropade Amala, som
beständigt saram vid min sida, till undsättning.
Gudar! en haj har anfallit dig! ropade hon, med
ett högt skri, bedragen af mina förtviflade
rörelser. Nu arbetade vi båda, att lossa mig ifran
den farliga bördan. Det lyckades — meft den
olycklige, i samma ögonblick han släppte mig,
lindade sina händer om Araalas fotter* Ny strid!
4 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
