Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skådespel, som erbjuder sig från bergens toppar,
då morgonrodnaden tändes och solen går upp?
Hvad den senare frågan vidkommer, vill jag
hänvisa till Rufus Festus Avienus. Han är endast
en geografisk författare, som i en på vers författad
jordbeskrifning lämnar en hastig öfverblick af de
geografiska kunskaper han ägde; en så hastig, att
dikten knappt är annat än ett namnregister. Åt
Alperna ägnar han två verser; den ena hänvisande
på deras vilda branter, den andra just på det
skådespel, som erbjuder sig från deras toppar, då
gryningen börjar och med den de syner, som den nya
dagens födelse till världen ter för ögat. Han
föreställer sig de alpiska bergen själfva som gripna af
längtan att bevittna detta skådespel och fördenskull
lyftande sina hufvud, den ene bergresen öfver den
andre, för att betrakta det.
Hvad åter lifvet i dalarne mellan de höga fjällen
vidkommer, så erinrade jag mig, då jag läste
Fried-länders intressanta uppsats, de intryck från min
ungdom, som jag hade af Virgilius’ dikter. Hvart är
det denne skald i fantasien helst förflyttar sig? Till
Arkadien, till Balkanbergens dalar och till Thessaliens,
i synnerhet Tempedalen. Arkadien är ett bergland.
Det genomskäres af snart sagdt otaliga högre och
lägre fjällåsar. Till en af dem, Maenalus, förlägger
Virgilius en af sina vackraste herdeidyller, och han
följde därvid mångfaldiga äldre helleniska förebilder,
som i de arkadiske dalarne föreställde sig en
lycklig, oskuldsfull och poetisk tillvaro. Äfven
Tempe-dalens skönhet har firats af många antikens skalder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
