Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga eller fula. Frågar man hvad det är i
företeelserna, som göra dem till det ena eller det andra,
så svarar den s. k. idéestetikern, att detta hvad
utgöres af den idé, det idéinnehåll, som gömmer sig
eller rättare uppenbarar sig i dem. Men tydligt är7
att detta idéinnehåll då måste uppenbara sig genom
företeelsernas former eller färger, måste först och
främst ses och höras, emedan de genom ögat eller
örat komma till själen. På grund af denna
oförnekliga sanning har den s. k. formestetiken uppstått,
som icke nöjer sig med att i en företeelse söka
dess idé, utan vill utgrunda och uppvisa hvilka
formförhållanden eller rytmiska rörelseförhållanden eller
hvilka ljus- och färgsammanställningar, som
omedelbart behaga eller misshaga människonaturen. Det är
filosofen Herbart och hans skola, som i synnerhet
vinnlagt sig om formestetiska forskningar; Fechner
och hans experimentella skola ha fortsatt dem.
För att gå metodiskt tillväga måste
formestetiken naturligtvis börja med de allra enklaste och
elementära formerna, för att tillse, om något som
behagar eller misshagar finnes redan i dem. Har
man rättighet att tala om något behagligt eller
obehagligt redan i så enkla bildningar som den rätaT
vågräta eller lodräta linjen, eller kroklinjerna, de
elementära matematiska rumfigurerna cirkeln,
ellipsen, triangeln, rektangeln eller vissa som toner
förnimbara luftvibrationer eller vissa enkla
färgsammanställningar, såsom t. ex. rödt och grönt? Och
om denna fråga kan besvaras med ja, huru går det
då med idéestetiken, som anser, att det sköna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
