Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behagande i en företeelse beror på något inre,
andligt i densamma? Hvad inre och andligt kan man
upptäcka i de elementära linjerna och de elementära
rumfigurerna?
Innan den senare frågan besvaras, ha vi att
tillse, huru människosläktet har ställt sig till den
förra.
Utefter den svenska och norska Nordsjökusten,
företrädesvis i Bohuslän, finner man bergytor
inristade med figurer, hällristningar, som förskrifva sig
från vår bronsålder, som antages hafva börjat
omkring 1500 år före Kristus. Bland de oftast
återkommande figurerna på dessa hällristningar äro
cirklar eller hjul, stundom enkla, stundom koncentriska
och med flere eller färre radier. Det vore allt för
djärft att påstå, att dessa cirklar blifvit ingräfda i
den hårda graniten därför att ristaren skulle hafva
funnit deras former särdeles behagliga, att han med
andra ord skulle drifvits af ett primitivt
skönhets-sinne att göra dem. Det vanliga antagandet är
måhända riktigt, att de för honom hade en symbolisk
religiös betydelse, ehuru det på samma gång är
be-visligt, att skönhetskänslan var hos denna aflägsna
tids skandinaver ganska liflig. Bevis härför uppvisa
deras af arkeologien tillvaratagna vapen och redskap,
som utmärka sig för behagliga former och smakfull
ornamentering, i hvilken cirklar och kurvor af olika
slag, i omväxling med räta linjer, ingå. Öfver
hufvud spela de enkla matematiska formerna en
betydande roll hos alla fornfolk i deras ornamentik.
Och att det ej endast var själfva kombinationen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
