- Project Runeberg -  Det sköna och dess lagar /
106

(1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa former, som behagade dem, utan äfven de
enkla matematiska bildningarna, som utgöra
orne-ringskombinationernas elementer, är otvifvelaktigt, ty
smaken för dem visar sig fortgå genom tiderna och
uthärdar alla kulturgrader, och ifall man disputerar
om dem, såsom man i senare tider mycket gjort,
så gäller tvisten icke, huruvida dessa föremål hafva
estetiska anspråk eller icke, ty dessa anspråk
erkännas allmänt, utan hvilketdera af dem, som kan
företrädesvis gälla som den sköna formens förnämsta
primitiva uttryck. Cirkeln har från de älsta tider gällt
som en symbol af fullkomligheten och som ett uttryck
af skönheten, nämligen skönheten i dennas allra
enklaste och primitivaste form. Winckelmann,
konsthistoriens fader, sökte åter bevisa, alt ellipsen är
skönhets-linjen, Hogarth, att våglinjen är det. Kvadraten har af
många arkitekter betraktats som det lättfattligaste och
därmed äfven det mest estetiskt fördelaktiga
dimensions- och delningsförhällandet, medan Herbarts
lärjunge Zeising åter sökt visa, att den delnings- och
gestaltningsprincip, som mest behagar människoögat och
som gör sig allmänt gällande både i naturen och
konsten, icke är kvadraten, eller förhållandet af 1
till 1, utan det s. k. gyllene snittet, hvilket har sitt
uttryck i en rektangel, hvars sidor förhålla sig som
5 till 8 eller, ännu närmare, som 13 till 21. Huru
olika nu än dessa meningar äro, så äro de likväl
eniga i utgångspunkten: att det gifves någonting, som
kan kallas det matematiskt behagliga och det är då
också naturligt, att man just på det matematiskt
behagligas område efterletat och efterletar den normal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrdsodl/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free