- Project Runeberg -  Det sköna och dess lagar /
133

(1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skap man ser genom sitt fönster begränsadt af
fönster-ramarne. Landskapstaflans ramar spela samma roll
som fönsterramarne: man vet, att landskapet har sin
skymda fortsättning bakom och å andra sidan dem.
Vi kunna icke ens fordra symmetri i det största
stycke af natur, som vår blick ute i det fria kan
omfatta; men om vi någon gång möta en tillnärmelse
till en sådan: om vi t. ex. se å ömse sidor af
synfältet dunkla mot hvarandra väl balanserande
massor af klippor eller skog och i midten en öppning,
som leder blicken in i blånande afstånd hän mot en
i ett vatten speglande aftonhimmels synrand, så är
det otvifvelaktigt, att ögat fängslas häraf och att man
njuter af denna oväntadt sig erbjudande symmetri.
Faktum är i själfva verket, att medan afvikelse från
symmetrien misshagar oss, där vi ha rätt att vänta
den, t. ex. i vissa matematiska figurer och i större
verk af byggnadskonsten, behagar oss en tillnärmelse
till symmetrien, där vi icke väntat den, och där den
icke ser gjord och konstruerad ut eller strider mot
den föreställning om frihet eller om tillfälligheternas
spel, som vissa föremåls komplexer ovillkorligt
framkalla. I ett landskap blir själfva påträffandet af en
sådan symmetrisk ordning, som jag nyss omtalade,
till ett behagligt spel af tillfälligheten.

Man väntar icke, om ej tillfälligtvis, symmetri
ens i det största landskap, som vårt synfält kan
omfatta, emedan man vet, att det ändå endast är en
liten del af ett stort helt, som vi aldrig få öfverskåda.
Men jag kommer här till en fråga, som jag hitintills
icke sett framställd. Månne icke vår jordiska natur,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrdsodl/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free