Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förklaringen på uttrycket komplementärfärg är nu
denna. När en stråle ofärgadt ljus brytes i ett
prisma, fördelar han sig i strålar med de tre
primärfärgerna, af hvilka de sekundära endast äro
blandningar; och om den röda, den gula och den blå
strålen återförenas, varda de åter till ofärgadt ljus.
De äro i denna mening hvarandras komplement. Det
är fördenskull de i färgkretsen stående färgerna
också kallas hvarandras komplement. Ehuru
komplementärfärgerna endast äro två och två, äro likväl
alla tre primärfärgerna, såsom jag nyss visat,
närvarande i hvarje par af dem, och af samma skäl,
som de tre strålarne i prismat, när de återförenas,
varda till ett ofärgadt ljusfenomen, varda två
målarefärger, om de bilda ett komplementärt par,
förvandlade till det ofärgade ljusfenomen, som kallas grått,
när de blandas med hvarandra. Vore målarefärgerna,
pigmenten, lika rena och ljusstarka som strålarne i
prismat eller regnbågen, skulle blandningen utan
tvifvel varda hvit och sålunda än bättre representera
det ofärgade ljuset.
Jag öfvergår nu till en annan härmed
sammanhängande egenskap hos komplementärfärgerna. Man
tager ett stycke färgadt, glanslöst papper af ett par
tums längd och bredd, lägger det vid klar belysning
på en botten af neutral färg, t. ex. på grått papp
eller på ett bräde af naturlig träfärg, samt håller
blicken stadigt riktad under vid pass 20 sekunder
på det färgade pappersstycket. Betäcker man
därefter detsamma med ett stycke hvitt ogenomskinligt
och i sin ordning fixerar detta, så tycker man sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
