Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föratt tillfredsställa verklighetskrafvet. Var det
idealismen, som kom med herr Pilz för att tillfredsställa
det andra? Den senare frågan bör enligt min mening
besvaras med nej.
Hvad skulle den mest idealistiska af alla
konstriktningar, den fornhelleniska plastiken ha gjort, om
den hade haft att lösa en liknande kinkig uppgift?
Jag tror, att man kan besvara den frågan, emedan
den helleniska konsten säkerligen mer än en gång
haft en sådan uppgift sig förelagd. En af Greklands
och mänsklighetens ädlaste och andligt
inflytelserikaste män, Sokrates, var en ful man med drag, som
påminde om en satyr. Hans lärjungar påstodo
visserligen, att de efter ett kort umgänge med honom
funno honom vacker, helt visst därför, att hans
konversation var djupsinnig, spirituell, kvick och kryddad
med det yppersta attiska salt; att han var en stor
karakter, en hjärteren människa, en vishetslärare i
ord och gärning och att detta återspeglades i hans
ansiktsuttryck. Om nu en bildstod skulle blifvit rest
åt Sokrates, hade konstnären då haft rättighet att
framställa honom som mannen med satyransiktet?
Jag tror, att hellenerna, så idealister i konsten de
än voro, skulle besvarat frågan med ett bestämdt ja,
emedan de förstodo att skilja mellan att idealisera
och att ljuga. De hade nog fordrat, att i den af bildade
Sokrates skulle den atheniska allmänheten igenkänna
den Sokrates, som de sett stå på Athens gator
fördjupad i tankar; den Sokrates, hvilken som
stridsman bröt in i fiendens leder och räddade sin
lärjunge Alcibiades undan döden, den Sokrates, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
