Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man sig också hafva funnit och gaf det hvarjehanda
namn, såsom nervfluidum, organisk lifskraft o. s. v.,
och allt, som icke på vetenskapens ståndpunkt för
dagen kunde förklaras ur fysiska eller kemiska
lagar, tillskrefs denne förutsatte medlare mellan kropp
och själ.
Klart är emellertid, att en sådan medlare
förklarar ingenting. Är han delaktig af både själens
och kroppens egenskaper, så har man ju åter samma
problem för sig, som man med detta antagande ville
lösa, ty det vore ju lika obegripligt, att en andlig
och en materiell faktor kunna samverka i nervfluidet
som uti människan i hennes helhet. Vanligen antog
man fördenskull, att nervfluidet vore en ytterst fin
materia, som genom själfva sin finhet skulle få något af
andens natur. Men tyvärr har man ej heller vunnit
något med en sådan förklaring, ty man må utspäda
materien huru mycket som helst, så är och blir hon
materia ändå, likasom man å andra sidan omöjligen
kan förtäta våra tankar, föreställningar och
förnimmelser så, att de varda kroppar. Har man en gång
antagit, att själ och kropp, materie och ande äro
olika substanser, så är det spilld möda att söka
sam-manlimma dem på detta sätt.
Här återstå då endast två möjligheter: denna
tvåfald af substanser måste förkastas, och man måste
säga antingen: det finns blott en substans, och det
är materien, eller ock: det fins blott en substans,
och det är anden. Antingen är allt materiellt — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
