Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattning alldeles oberoende verklighet, så antog han
äfven, att hvad han kallade primära egenskaper,
nämligen utsträckning, figur, soliditet, rörelse och hvila,
verkligen tillkomma tingen i rummet, oberoende af
människans sätt att förnimma dem. Däremot
med-gaf han villigt, att de sekundära egenskaperna,
såsom färg, ton, lukt, värme o. s. v., vore subjektiva
förnimmelser hos människan, hvilka uppstå i hennes
umgänge med tingen. Mot Locke uppträdde då den
skarpsinnige irländske biskopen Berkeley, som sökte
visa, att äfven de primära egenskaperna hos tingen
skulle vara oss alldeles okända utan genom våra
förnimmelser, ja att vi alldeles icke veta någonting om
föremålen i ett yttre rum, utan städse och alltid
hafva uteslutande att göra med förnimmelser, som
vi föreställa oss vara i rummet.
Här är ännu icke rätta ögonblicket att inlåta
oss i dessa metafysiska undersökningar, utan vi
skola i stället med några ord framhålla hvad
naturvetenskapen, utan att ha ett sådant syfte, gjort
för att förbereda det allmänna föreställningssättet på
idealismens lära om rummet. Naturvetenskapen har,
utan att just uttala det i tydliga ord, drifvits,
särskildt genom de fysiologiska forskningarna, till det
antagande, att det gifves toenne rum, tvenne
världsrymder, den ena inom människan, den andra utom
henne. Vi kalla då den ena af dessa världsrymder
den inre eller den subjektiva, och den andra
världsrymden den yttre eller den objektiva. Den inre
världsrymden är ett alster af människoanden själf
eller, såsom materialisterna säga, en funktion af hjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
