Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstnärens fantasi, så hafva vi uti stereoskopet ett
handgripligt bevis — väl ej för att själen sålunda
skapar en världsrymd alldeles ur sig själf, men väl
ett bevis för att hon kan förvandla en yta till en
rymd och sålunda ur sig själf gifva världsrymden
dess tredje dimension.
Att själen i själfva verket själf efter hand
bildar sig föreställningen om rummets tredje dimension,
men aldrig omedelbart ser den, är en allmänt
antagen sats i fysiologien, hvilken bevisas äfven däraf,
att blindfödde, som opereras, se världen framför sig
som en plan yta och alla tingen i denna som ytor,
hvilka alla stå den seende nära och i en pinsam,
tryckande närhet, tills en omedveten själs
verksamhet försmält de båda näthinnornas bilder till en enda,
eller tills själen ur ett omfångsrikt materiel af
sinnesintryck likasom sammansatt åt sig denna tredje
dimension.
Jag kommer nu till ett annat ganska märkligt
sakförhållande. De flesta bland mina åhörare veta
säkerligen, att bilderna på våra näthinnor stå upp
och nedvända. Huru förklara då, att vi dock se
föremålen upprätt? Denna fråga har under de
sist-förflutna åren på nytt varit ämne för undersökningar
och tankeutbyte bland fysiologer och filosofer; ty
det gamla svaret på denna fråga är i all sin
skenbara enkelhet ingenting annat än en orimlighet.
Om man från hvarje punkt af ett ting i det yttre
rummet tänker sig en rät linje dragen till punktens
motsvarande bild på näthinnan, så korsa hvarandra
alla dessa linjer i en punkt inom ögat, hvilken är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>