Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i proportion till de öfriga på näthinnan sedda
föremålens storlek, likasom hvarje annan människa gör.
Det länge ouppmärksammade fröet till denna teori
om vårt-seende finnes i den frejdade fysiologen
Johannes Müllers skrifter. Under de sistförflutna åren
har teorien upptagits och fullständigt utbildats af
den skarpsinnige Ueberweg och omfattats af många
vetenskapsmän, bland hvilka jag särskildt vill nämna
den tyvärr nu bortgångne professorn i Marburg,
Albert Lange, författare till det förträffliga arbetet
»Geschichte des Materialismus».
När jag här anfört denna teori, så har det
väsentligen varit för att visa, att naturvetenskapens åsikt
om rummet och tingen i rummet skiljer sig ganska
mycket, ja ofantligt mycket från den vanliga meningen
i denna sak samt att naturvetenskapen mer och mer
närmar sig den idealistiska filosofiens lära härom,
hvilken förefaller den vanliga meningen så oerhörd
och osannolik. Några naturforskare och matematici
i våra dagar, såsom Riemann och Helmholtz,
ifrågasätta till och med — i likhet med den framlidne
store matematikern och fysikern Gauss — de
ifrågasätta, om vårt sätt att uppfatta världsrymden,
nämligen i tre dimensioner, i höjd, bredd och djup, har
någon giltighet för andra väsen än för oss själfva.
Tydligt är, att ett väsen, som icke hade andra
sinnen än hörsel- och luktsinnet, icke skulle hafva den
ringaste föreställning om ett rum, ty det är endast
retningarna i syn- och känselnerverna, som väcka
själens förmåga att bilda sig rumåskådningen. Säkert
är nu äfven, att det finnes väsen, som se rum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
