Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen sak och intet begrepp kunna vara hvad de
äro och på samma gång vara den fullständiga
motsatsen till hvad de äro. En triangel kan t. ex.
omöjligen vara en cirkel, och en cirkel omöjligen vara
en rät linje.
Men när tänkarne ville tillämpa denna tankelag
på naturen, som omgifver oss, funno de, att de
genast skulle komma till korta därmed. Ty naturen,
som företer en oupphörlig förvandlingsprocess, synes
vilja intala oss, att hvarje ting är på samma gång
sig själf och något annat än sig själf. Där är allt
stadt i tillblifvande eller försvinnande. Men då intet
kan uppkomma ur intet, så måste det, som varder
eller blifver till, redan förut vara till. Tillblifvandet
kan således icke innebära annat än att något, som
redan är till, blifver till något annat eller öfvergår
ur ett tillstånd i ett annat. Men i denna öfvergång
ligger då, att det öfvergående tillståndet både är och
icke är, både finnes till och icke finnes till, och att
det tillblifvande tillståndet likaledes både är och icke
är. I upphörandet af det förra tillståndet ligger på
en gång det att vara och det att icke-mer-vara; i
början af det följande tillståndet ligger pä en gång
det att vara och att ännu-icke-vara. Och här finna
vi således, att naturen motsäger det mänskliga
förståndet. Naturen förenar hos samma ting
kännemärken, som upphäfva hvarandra. Naturen säger,
att ett och detsamma kan i samma tidsmoment både^
vara och icke vara, ja att allt tillblifvande
förutsätter, att denna förståndsomöjlighet är en
sakverklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
