Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sum ingenting afslutet, ingenting systematiskt och då
ej heller något förnuftigt, och då bortfaller hvarje
skäl, ja hvarje möjlighet att antaga, att detta
förnuftlösa och materiella universum skulle hafva sin
grund i ett evigt förnuft, i Gud. Och är tiden en
absolut verklighet, som intet väsen kan undandraga
sig eller vara förutan, då måste det gälla för Gud
hvad som gäller för oss, att han lefver blott i ett
tidsmoment i sänder, på ena sidan om hvilket skulle
ligga ett förflutet och för honom ett oändligt
förflutet, och på andra sidan om hvilket skulle ligga
ett tillkommande, för honom ett oändligt
tillkommande, en oändlig framtid. Han skulle då, likasom
vi, flyta med tidens ström. Äfven teologien, som
annars icke sysselsätter sig med frågan om rummet
och tiden, har insett det omöjliga i en sådan
uppfattning, och därför antagit, att det absoluta
förnuftet är oberoende af tid och rum. Vi torde häraf
inse, af hvilken ofantlig betydelse för läran om Guds
existens den idealistiska filosofiens åsikt om rummet
och tiden är, och mina åhörare torde då ursäkta,
att jag i dag för sista gången återvänder till denna
åsikt, för att rättfärdiga den med sådana skäl, som
utan för stor vidlyftighet och utan för fina
begrepps-analyser kunna framställas.
Redan förut har jag påpekat, att tänkande
naturforskare sett sig nödsakade att antaga tillvaron
af tvenne rum eller världsrymder, en yttre
världsrymd och en inre, en likasom utanför vårt
nervsystem och en likasom inom det. Den yttre
världsrymden, den som ligger utanför vårt öga, är icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
