Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland dessa eviga och således, strängt taladt,
oskapade väsen äro äfven människoandarne. Då de
icke kunna förnimma så fullkomligt som Gud, så
uppstår för dem den fenomenvärld, hvari de
igenfinna sig själfva såsom lefvande i rummets och tidens
former och i dem utvecklande, under kamp och strid,
sitt eviga innehåll.
Detta att människoandarne varit till af evighet
må synas vara en främmande lära. Hon är
emellertid icke ny. Hon återfinnes i den platonska
skolans skrifter; hon återfinnes än längre tillbaka uti
egypternas och persernas religioner. Hon har gått
som en aning eller som en trossats genom alla hi>
storiska århundraden. Hon uppträder före och vid
Jesu tid äfven bland judarne, ej blott bland deras
filosofer, utan som en trossats förkunnad i synagogorna
och hyllad af fariséer, esséer och terapeuter. Hon yppar
sig som en trosföreställning äfven bland Jesu
lärjungar, utbildas till ett storartadt system af aposteln
Paulus och förkunnas af flere kyrkofäder. Sedd
ur den synpunkt, hvarur människan skådar världen:
som en utveckling i tiden, måste denna lära också
så att säga kläda sig i tidens form och blifva till
en lära om människans föruttillvaro.
Det må här tillåtas mig att i största korthet
redogöra för den i religionsfilosofiskt hänseende icke
oviktiga läran om preexistensen eller föruttillvaron,
särskildt sådan som vi uti spridda drag återfinna
henne i aposteln Paulus’ skrifter och i Hebreerbrefvet.
I likhet med den judisk-alexandrinske filosofen
Filo tänker sig aposteln Paulus, att öfver vår sinnliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
