Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För naturforskarne ha således individerna fått
en vida större och artbegreppet en vida mindre
betydelse än de förr ägde, och vilja de tillerkänna
substantialitet eller själfständigt lif åt någondera, så
är det visserligen åt individen och icke åt arten.
Detta hvad naturvetenskapens ställning till den
Hegel-ska filosofien vidkommer. Hvad åter den nutida
filosofien angår, så erkänner hon visserligen sanningen
af mången enskild tanke och mången storartad åsikt,
som förekommer i det Hegelska systemets
jättebyggnad, men förkastar däremot själfva grundvalen,
hvarpå det hvilar, som oduglig. Hegel har sökt införa
en logik, som förklarar de mänskliga tankelagarne
ogiltiga på det rena tänkandets område, och han har
öfver allt förblandat relationsbegrepp med sakbegrepp
och upphöjt det abstrakta till konkret verklighet.
För flertalet af våra dagars logici är artbegreppet en
abstraktion, som har sin enda verklighet uti
individerna själfva. Begreppet människa t. ex. är
abstra-heradt ur det hos de enskilda människorna, som är
gemensamt för dem alla. För andra filosofer
betyder artbegreppet visserligen något mer, nämligen
begreppet om det ideal, till hvilket individer af samma
andliga klass ha att utbilda sig; men de filosoferna
förblanda icke detta artbegrepp med de organiska
formerna här på jorden, hvilka, långt ifrån att vara
oförgängliga, äro stadda i en ständig, om än
långsam förvandling och dö bort, kvarlämnande i vår
planets olika geologiska lager vittnesbörden om sin
förgänglighet.
Hela den nuvarande filosofien går med få un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
