Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det äfven, och medelst det skönhetssinnet uttalar då
naturen genom oss, att hon skapar icke blott sköna,
utan äfven fula ting; hon säger oss, att hennes
lagar äro af den komplicerade art, att hennes
skön-hetssträfvanden ofta korsas af andra obevekliga
lagar, hvilka göra att mycket, som till anlaget var
skönt, förfelas vid utförandet, och hon manar oss
att inom våra idealers värld förbättra detta och där
skapa en natur, inom hvilken hennes egna
skönhets-lagar kunna göra sig ostördt gällande.
Då Diderot säger, att naturen gör intet inkorrekt,
så anmärker Göthe, att naturen gör ingenting
in-konsekvent, men däremot ganska mycket inkorrekt.
En varelse, som till anlaget var skön, kan t. ex.
skadas till någon af sina delar; naturen söker då
bota skadan; men därtill behöfver hon då ofta
krafter, som dragas från de öfriga kroppsdelarna,
hvari-genom deras normala utveckling hämmas. Naturen,
som har att sörja för mer än för varelsernas
skönhet, nämligen för deras tillvaro och fortplantning,
har då gjort denna gestalt icke till sådan som hon
borde vara och var ämnad att vara, utan till en
sådan som hon under de gifna förhållandena kan vara.
En fullkomlig efterhärmning af naturen är lika
litet möjlig som önskvärd. Om vi känna den
organiserande naturens lagar bättre nu än de gamle
grekerna gjorde, det betyder för konsten och
konstnärerna icke det minsta. Faktum är, att vi känna
dessa lagar ofantligt mycket bättre, men att våra
bildande konster det oaktadt stå mycket lägre och skola
göra det, tills vi i samma mån som grekerna kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
