Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad han kände inom sig själf: ett städse vaket
samvete, som med en röst, hvilken förekom honom
själf gudomlig, manade och varnade honom.
Mannens hela sträfvan var att utreda detta för sig själf
och andra och att rycka Athens ungdom undan de
fördärfliga sofistiska läror, som undanskymde det
goda och ädla för dess blickar. Denna strid förde
han med det djupaste allvar, paradt med en
oförliknelig humor och ett skarpsinne, som gjorde många
Athens med sköna egenskaper begåfvade ynglingar
till hans trofaste lärjungar. Främst bland dem står
den store tänkaren Platon, som utbildade och
fullkomnade sin mästares lära. Plato är den förste af
alla tänkare, som fullständigt öfvergaf begärens och
den praktiska nyttans synpunkt, i det han uttalade
hvad som sedermera varit all etiks grundsats, att
den sant dygdige gör det goda endast för det godas
egen skull. Vore den af begären eftersträfvade
njutningen det högsta goda, då skulle ju det
otillfredsställda begäret vara det onda, och som nu det
otillfredsställda begäret sträfvar efter njutningen och
framkallar den, skulle ju det onda då sträfva till
det goda och vara orsaken till det goda, hvilket är
en orimlighet. Och som njutningen slocknar just
som hon är tillfredsställd, skulle det goda
tillintetgöra sig själf. Genom en kedja af undersökningar
kommer Plato till det resultat, att något kan vara
föremål för våra begär därför att det är godt; men
att ingenting är godt endast därför att det är
föremål för våra begär. Därför är det goda något, som
icke har sitt värde i ett annat, utan har sitt värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
