Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de olika nationernas moraliska uppfattningssätt
skall försvinna långt före olikheten i deras religiösa
dogmer.
Kants moralsystem är en vändpunkt i den
praktiska filosofiens historia. Man har förebrått detta
system, att det ställer plikten och böjelserna i
oförsonad motsats till hvarandra. Teoretiskt sedt torde
detta väl vara sant, och det återstår då för filoso*
fien att lösa detta problem så att försoningen mellan
plikt och böjelse möjliggöres. Försök därtill äro
icke utan framgång gjorda. Praktiskt sedt, torde de
strider mellan plikt och böjelse, som nu förekommat,
till en icke ringa del hafva sitt Upphof i sociala
förhållanden, som kunna förändras så, att många
orsaker till sådana strider upphäfvas,
i Samvetet är, likasom vår religiösa känsla, vårt
skönhetssinne och i själfva verket äfven våra
tankelagar och våra sinnesförnimmelser, ett urfenomen,
bakom hvilket eller Under hvilket måste finnas något,
som är dess grund. Helt visst måste det därför
finnäs én yttersta grund därför, att mänskligheten,
ehuru med en föränderlig gränslinje, dock omöjligen
kan underlåta att skilja mellan godt och ondt, och
att hon anser denna skillnad vara den viktigaste af
alla, som hon kan göra. Och ötvifvelaktigt är äfven,
att människan har till ändamål det goda, som i sin
vidsträcktaste mening omsluter det sanna, det rätta
och det sköna. På deras förverkligande hos den
enskilda människan syftar all uppfostran; på deras
förverkligande i världen syftar hela den mänskliga
utvecklingen. Vill man i få ord uttrycka målet för
Filosofiika fördämingar. I. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
