Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkan torde dock denna (Hartmannska) filosofi icke
hafva; hon .strider för mycket mot den instinkt, som
drifver människorna att verka för positiva mål, för att
hon skulle kunna hålla sig uppe, oberäknadt själfva
de teoretiska svagheter, som hon med allt sitt
oförnekliga skarpsinne äger; och det torde därför icke
vara skäl att profetera någon från henne utgående
förlamande inflytelse af större betydelse på de unga
släktena. I skarpaste motsats till denna filosofi står
den optimistiska, som, grundad af den store
tänkaren Leibniz, behärskade det förra århundradet och
skapade den så kallade upplysningsperioden med
dess rastlösa sträfvan att skingra fördärfliga
fördomar och förbättra samfundsordningen.
Det är Leibniz’ försök till svar på några af de
frågor, som här ofvan blifvit framställda, för hvilket
jag nu till en början vill redogöra — de frågorna
nämligen: är vår värld öfvervägande lycklig eller
olycklig, god eller ond? Bringar oss den plats, där
vi i skapelsen äro ställda, mer ve än väl? Och
hvar är grunden att söka till det onda i världen,
till allt det elände vi finna omkring oss? Den bok,
i hvilken Leibniz nedlade sina tankar i dessa
ämnen, kallade han Théodicée, ett namn af grekiskt
ursprung, valdt för att angifva verkets hufvudsyfte: att
inför den mänskliga fåkunnigheten rättfärdiga Gud
för det onda, som finnes i hans skapelse. Boken
väckte på sin tid ofantligt uppseende och var en af
de mest lästa under det adertonde århundradet. I
vårt århundrade är hon visserligen ofta omtalad, men
föga läst utanför fackfilosofernas krets. Jag ämnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
