Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika böcker efter hvarandra; men, säger han själf,
det var som om ett godt öde dock hade ledt honom
och tillropat honom, då han tvekade bland mängden
af böcker: »tag denna och läs!»
Vid tretton år var hans smak redan utbildad. Han
hade börjat med de klassiske författame och kände
redan Cicero, Seneka och Plinius, Herodot, Xenofon
och Plato. När han så kom till de nyare författame,
fann han en stor skillnad mellan dem och de förre.
Han fann hos de nyare så mycket ordsvall, så mycket
svulst tillika med fattigdom på egna tankar och brist
på enkelhet, behag och kraft. Och då han tänkte
tillbaka på de gamle, fann han, huru själfständigt och
manligt de hade tänkt, huru klart, enkelt och
behagi-fullt de hade uttryckt sina tankar. Denna erfarenhet
kom honom till godo under hela hans lif. De
filosofiska skrifter, som han i sina mannaår författade,
äro mönster af klarhet, och vid 24 års ålder utgaf
han en skrift om italienaren Marius Nizolius’
filosofiska stil, i hvilken skrift han, med nämde italienare
till föredöme, gör de hvassaste angrepp på
filosofernas dunkla sätt att uttrycka sig och förklarade deras
stil vara värdig alkemister och mystici, men icke
män med de egenskaper, som tänkaren kräfver,
nämligen tydliga föreställningar och klara tankar. Det
iigger i sakens natur, att han icke kunde ogilla det
måttliga bruket af så kallade tekniska termer, hvilka
filosofien så väl som alla andra vetenskaper måste
nyttja, då man med eit uttryck kan säga så mycket
som annars med flere; men mönstret för en filosofisk
stil är just, enligt Leibniz, den populära. Det, säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
