Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid universitetet i sin hemort, Leipzig, var han redan
känd och beundrad för sitt mångsidiga vetande; men
man får icke fördenskull tro, att han var hvad man
kallar en bokmal, som, likgiltig för världens gång och
det rörliga människovimlet omkring sig, helst
innestänger sig i studerkammaren. Han hade tvärtom
en afgjord böjelse att göra sitt tankelif fruktbärande
i det praktiska lifvet och älskade att umgås med
personer, som ägde större världserfarenhet än han själf,
och då han grubblade öfver filosofiens gåtor, skedde
detta kanske mindre vid arbetsbordet och
studielampan än under vandringar i skog och mark. Det var
under en sådan vandring, berättar han själf, som
han bland annat kom att fälla det afgörande
utslaget mellan medeltidsfilosofien, den på kyrkans
dogmer byggda skolastiska, hvilken han som gosse
studerat i sin faders bibliotek, och den nyare filosofi,
med hvilken han nu som uppväxande yngling fick i
universitetets boksamling göra bekantskap, där han
för första gången påträffade och läste författare
sådana som Frans Baco, som förutsade och gaf
anvisning till en vetenskapens pånyttfödelse genom
naturforskningen, d. v. s. genom kombinationen af fakta,
som vunnits ur erfarenheten — författare sådane
som de store astronomerna Keppler och Galilei, af
hvilka den ene hade upptäckt lagarne för
planeternas rörelser kring solen, den andre lagen för
krop-parnes fall mot jordens medelpunkt — författare
sådane som Descartes, hvilken, med bortseende från
alla dogmer och obestyrkta förutsättningar, sökte
grunda filosofien på satser af omedelbar visshet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
