Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han i Haag. De kretsar, i hvilka Leibniz, särskildt
i Paris, umgicks, hade inom sig representanter af alla
tidens filosofiska, teologiska och mystiska
tankeriktningar, af alla tidens naturvetenskapliga sträfvanden,
och hans eget lika originella och själfständiga som
lätt emottagliga snille fick härigenom eggelser till den
mångsidigaste verksamhet och styrktes i sin
naturliga böjelse att oväldigt granska och döma och med
sitt eget åskådningssätt införlifva allt godt, från hvad
sida det än kunde hafva kommit. Denna hans
böjelse har också gifvit sin prägel åt hans filosofiska
system. Grundtanken i detta är harmoni, en
världs-harmoni, förutbestämd af Gud, förverkligande sig
efter hand i universum. Och till harmoni sträfvade
Leibniz’ hela lefnad.
Leibniz afled i Hannover den 14 november 1716
70 år gammal, sedan han först fått röna en
smärtande otacksamhet från de furstliga kretsar, som
länge hade emottagit hans goda tjänster och hvilkas
intellektuella prydnad han hade varit. Omsorgen om hans
begrafning öfverläts åt hans sekreterare von Eckardt.
Hofvet var inbjudet till likbegängelsen, men infann
sig icke. Ingen präst visade sig heller i liktåget.
Leibniz, fördragsamhetens outtröttlige förkämpe, hade
i alla sina dagar uttalat sig mot det trångsinnade
ofruktbara sektväsen, som, hvarhelst det uppträder
och gör sig gällande, förlamar icke blott den
vetenskapliga kärleken till sanningen, utan äfven
fördärf-var det sedliga sinnelaget och gör hatet och
smädel-sen mot olika tänkande till dygder. Detta förklarar,
hvarför ingen medlem af Hannovers prästerskap följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
