Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktig bild af verkligheten. Denna nya skeptiska
skola uppblomstrade i synnerhet i Frankrike, där
hon hade räknat flere snillrike sakförare, såsom de
Montaigne och de la Mothe le Vayer, innan hon fick
sin lärdaste och förnämste målsman i den omnämde
Pierre Bayle, som var samtida och nästan jämnårig
med Leibniz. Bayle var nämligen född år 1647
och Leibniz 1646. De franske skeptikerna gjorde
särskildt till sin uppgift att visa, att ett svalg, som
inga skolastiska spetsfundigheter kunna fylla,
förefinnes mellan det mänskliga tänkandet och
den religiösa tron, mellan förståndets satser och
kyrkans dogmer, och sedan de visat detta, plägade de
vanligen påyrka blind underkastelse under
kyrkoläran såsom rätta medlet att komma ur detta
dilemma. Detta var den slutsats, hvartill de vanligen
kommo, antingen af verklig öfvertygelse eller för att
undgå förföljelser från teologernas och statens sida.
Men hos ingen af desse tänkare framträder
skilsmässan mellan tron och tänkandet så fullständig, så
oläkligt djup som hos Bayle. I sitt ryktbara arbete
Dictionnaire historique et critique, som utkom i
Amsterdam år 1696, söker han visa, att en
oöfver-stiglig afgrund skiljer filosofien från teologien, att
kyrkolärorna äro obegripliga och stå i rak motsats
till det naturliga förnuftets i sig själfva oemotsägliga
maximer, öfver allt i detta lärda arbete lägger sig
Bayle vinning om att så starkt som möjligt framhålla
denna enligt hans mening ohjälpliga motsats; öfver
allt anstränger han sin skarpa kritiska förmåga för
att draga sådana slutsatser, som riktigt bjärt kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
