- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
40

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ådagalägga, buru otänkbara dogmerna äro och huru
orimliga de visa sig ur det naturliga förnuftets
synpunkt. Han är den personifierade motsägelsen mellan
tänkande och tro, och han synes själf på smärtsamt
sätt berörd af den dissektion han företager med sitt
eget och andras själslif, men fortsätter den ändock,
emedan han känner det än smärtsammare att hafva
likasom tvenne på lif och död kämpande själar i
sitt bröst; han känner sig nödgad att bortskära och
från sig aflägsna den ena af dem, och för sin egen
del säger han sig föredraga, att man aflägsnar den
tänkande själen, för att ostörd af inkast få njuta en
saliggörande tro. Åt sina läsare öfverlämnar han att
välja denna samma utväg eller den motsatta.

Det var nu Leibniz’ första uppgift, då han skref
sin Teodicé, att söka vederlägga denna åsikt om trons
oförenlighet med tänkandet — att söka läka denna
splittring inom människan, i hvilken förnuftet nekar
hvad tron jakar, och tron åter nekar hvad förnuftet
jakar. För detta ändamål skref Leibniz den
afhand-ling om Trons öfverensstämmelse med förnuftet,
som bildar inledningen till själfva teodicéen, och för
hvilken jag snart skall redogöra. Han hoppades att
genom denna vederläggning kunna utstaka ett
fridlyst område åt filosofien bredvid ett annat ät
teologien, å hvilka de såsom goda grannar skulle kunna
lefva i endräkt vid hvarandras sida.

Men det var icke endast i denna principfråga
som Leibniz, när han skref Teodicéen, hade att
uppträda mot sin vän och lärde motståndare, Bayle.
Äfven de speciella frågor, som en teodicé har att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free