- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
43

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upptogs redan tidigt af skriftställare och teologer
inom kristna kyrkan, men inskränktes i sin
tillämpning så, att den tillämpades endast på Gud. Hvad
Gud vill, sade desse teologer, är godt, icke därför
att det skulle vara något godt i och för sig, utan
endast och allenast därför att Gud vill det. Frågade
man då desse teologer, hvarför denna sats icke kunde
allmänt tillämpas, utan endast vore giltig i fråga om
Gud, så hade de intet annat svar än det, att Gud
allena är allsmäktig och han allena är i stånd att i
allo genomdrifva sin vilja, göra henne åtlydd eller
straffa den, som icke underkastar sig henne.
Därmed hade man kommit till den åsikt, att det är godt,
som stöder sig på omotståndlig makt, det må i sig
själf vara hurudant som helst. Den som har makt
att utkräfva lydnad, den har således, enligt denna
mening, rättighet att inom sitt maktområde bestämma
hvad som skall gälla för godt, vid pass på samma
sätt som damerna vid hofvet pläga bestämma öfver
moderna i klädedräkten.

Jag har under en föregående föreläsningsserie
redogjort för denna ståndpunkt, den s. k. teologiska
ståndpunkten inom sedeläran, och anmärkte då, att
man kan svårligen bättre känneteckna denna åsikt
än den grekiske författaren Plutarkus gjort det, då
han skildrar, huru konung Alexander den store,
vridande sig i samvetskval öfver ett mord, som han
begått, tröstas af filosofen Anaxarkus med följande
ord: Ȁr detta den Alexander, till hvilken nu hela
jorden blickar upp? Hvarför ligger du utsträckt som
en slaf, darrande för lagen och människornas tadel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free