Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du som dock själf är den lefvaride lagen och det
rättas måttstock? Du har ju vunnit dina segrar för
att råda och styra, men ej för att böja dig under
den allmänna meningens ok. Vet du icke, att Zeus,
den högste guden, har rättens och lagens gudinnor
vid sin sida, emedan allt, som göres af en
oemotståndlig härskare, är rätt och tillåtet?» — Samma
grunder, hvarmed Anaxarkus tröstade Alexander,
begagnades af Ludvig XIV:s biktfäder för att trösta
honom, när han greps -af ängslan öfver det
orättfärdiga sätt, hvarpå han nyttjade sin envåldsmakt.
Behåller man nu denna princip och stegrar
makten till allmakt, så kommer man till Guds vilja, och
denna är enligt de s. k. teologiska systemen inom
sedeläran god endast därför att hon har en obegränsad
makt till sitt förfogande. Läran, att ingenting är i
sig själf rätt och ingenting i sig själf godt,
uppställdes redan af kyrkoläraren Tertullianus i tredje
århundradet efter Kristus samt försvarades efter
honom af flere bland Medeltidens förnämste
kyrkolärare och skolaster, bland andra af den ryktbare
Duns Scotus, som förklarade, att om något vore
i och för sig godt, i och för sig sedligt, så skulle
Guds vilja vara bunden af detta något, och Guds
vilja skulle således icke längre vara fri. Denna lära
var dock icke enhärskande inom kyrkan.
Augustinus och Tomas af Aqvino ansågo, att det finns en
absolut, en ovillkorlig skillnad mellan godt och ondt,
och Augustinus skrifver: ingenting är ondt därför att
det förbjudes af lagen, men det förbjudes af lagen
därför att det är ondt. Duns Scotus och Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
