- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
58

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ljusa världsåskådningen i våra dagar, och ehuru den
spelar en mycket underordnad roll i Leibniz’ teodicé,
lorde det fördenskull icke sakna intresse att
framhålla dessa beröringspunkter och redogöra för denna
på erfarenhetens mark förda skärmytsling, innan jag
ingår i Leibniz’ försök att på rent filosofisk väg slita
tvistefrågan.

En likhet, som genast faller i ögonen, är den,
att Bayle, Schopenhauer och Hartmann, alla tre,
ställa människosläktets störste skalder och tänkare
under sina fanor och föra dem till kamp mot
optimismen. Med sådane stridsmän på sin sida synes
ju segern redan på förhand vilja luta åt deras åsikt,
ty filosoferna äro ju bland dem, som allvarligast
begrundat hvad människolifvet innebär, och skalderna
äro ju bland dem, som djupast och innerligast
förnummit det i sitt känslolif. Våra tre pessimister
börja med fomhellenernas tänkare och skalder och
ställa dem i spetsen för sin fylking, ej endast därför
att de äro de älsta vittnena, utan äfven för att visa,
huru djup ledan vid lifvet kunde vara hos de
högt-begåfvade andarne bland grekerna, det mest
lefnads-glada folk, som funnits på jorden. Den gamle
fader Homerus ställes naturligtvis främst med ett
yttrande, som finnes i 17:de boken af hans lliad, att
>af allt, som rör sig och andas på jorden, finnes
ingen olyckligare varelse än människan.» Där näst
kommer Plato, som i en af sina dialoger låter
Sokra-tes, den visaste af alla dödlige, säga: »Är nu
döden utan alla förnimmelser och likasom en sömn,
hvari den sofvande ej ser någon drömbild, så vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free