- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
66

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ger åt världsmålningen dess innerliga stämning, och
de skuggor försvinna, som gifva ökad glans åt dag*
rarne. Och hvem vet, om icke en uppfostrare till
det goda skall försvinna tillika med smärtan? Äfven
detta betonas af Leibniz, och skalderna, ja i någon
mån äfven de pessimistiske filosoferna, gifva honom
rätt. I sin dikt »Oktobernatten» låter Alfred de
Musset sångmön säga till sin älskling, den sorgsne
skalden: »För att mogna hafva skördarne behof af
regn; för att lefva och känna har människan behof
af tårar. Glädjen har till symbol en bruten stängel,
ännu fuktig af dagg och höljd af blommor. När du
i solnedgången, sittande i ljungen, tömmer din
bägare med en gammal vän, skulle du väl göra det
så gladlynt, om du icke kände, hur dyr glädjen är?
Skulle du älska blommorna, fälten och grönskan,
Petrarcas sonetter och fåglarnes sång, Michel Angelo
och konsterna, Shakspeare och naturen, om du ej
i dem återfunne några suckar ur ditt förflutna lif?
Skulle du förstå himlarnes outsägliga harmoni,
nätternas tystnad, bäckarnes sorl, om icke febern och
sömnlösheten lärt dig tänka på den eviga hvilan?
Och när du vid insomnandet trycker din älskades
hand, förskönar då icke det aflägsna minnet af din
ungdoms lidanden hennes ljufva leende? Hvaröfver
klagar du då? Under olyckans hand har det
odödliga hoppet åter härdats uti dig. Hvarför afskyr du
ett ondt, som har förbättrat dig?» — Och Leibniz
yttrar i sin Teodicé: En blandning, hvari det bittra
inträder, smakar ofta bättre än den rena sötman,
skuggorna förhöja färgerna, och en dissonans, an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free