- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
69

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att de flesta människor då skulle välja
tillintetgörel-sen. La Mothe le Vayer säger, att han för sin del
åtminstone skulle göra det valet. Leibniz åter tror,
att de aldra fleste skulle vilja återvända till lifvet,
äfven om de under denna sin andra vandring genom
detsamma skulle röna alldeles samma mått af glädje
och samma mått af lidande som förut, dock
förutsatt att de båda lefnadsbanorna i öfrigt erbjöde
någon olikhet och omväxling. Hartmann formulerar
frågan på följande sätt: »Man tänke sig en man, som
icke är ett snille — ty snillena känna sig sällan
hemmastadda i denna värld — utan en man af
universell modern bildning, utrustad med alla en
afunds-värd lefnadsställnings yttre förmåner, befinnande sig
i sina kraftigaste mannaår, till fullo medveten om
det företräde han äger framför de lägre klasserna,
framför de obildade nationerna och människor, som
lefvat i råare tider, en man, som icke plågas af
ringaste afund mot dem, som stå öfver honom, utan
är nöjd med att slippa de besvär, som följa dem,
en man, som hvarken är uttömd och blaserad af
omåttliga njutningar eller nedtryckt af särskilda ödets
hemsökelser. Man tänke sig döden framträda till
honom och säga: Din lifstid är utlupen och i denna
stund hemfaller du åt förintelsen; dock beror det af
ditt fria val att få genomlefva ditt nu slutade lif på
alldeles samma sätt, med fullständig glömska af hvad
du hitintills varit och erfarit. Välj nu!»

Kan nu denne man lugnt öfverlägga med sig
själf om saken, och har han icke lefvat ända
därhän tanklöst, att han är ur stånd att utöfva en sum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free