Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den i sin egenskap af immateriell kraftpunkt är
alldeles otillgänglig för vår syn eller känsel eller öfriga
sinnen, skulle vi dock om denna hans motståndskraft
förnimma ingenting, om icke förhållandet vore det,
att monaderna förbunde sig till komplexer, hvilka
bilda för vårt öga och våra känselnerver kroppsliga
massor. Alla kroppar äro monadkomplexer,
förbindelser af många enkla lefvande väsen. I de
organiska kropparne intager en af monaderna en central
och härskande ställning, och de öfriga monaderna
förhålla sig då till honom som kroppen till själen.
Från denna synpunkt skulle det nu kunna
synas lätt att förklara, hvad Descartes icke kunde
förklara, nämligen samstämmigheten mellan själens
viljeakter och kroppens rörelser, eller själens och
kroppens inverkan på hvarandra. Består kroppen, såsom
Leibniz antager, af organiskt förenade enkla
kraftväsen med en viss förnimmelseförmåga, så finnes
endast en graduell skillnad mellan den i organismen
härskande själsmonaden och de tjänande monaderna
i hans lembyggnad, och deras verksamhet på
hvarandra skulle då kunna uppfattas såsom en genom
den innerliga organiska förbindelsen möjliggjord
omedelbar fortplantning af den ene monadens
förnimmelser till den andre. Men detta förklaringsförsök
finner man dock icke hos Leibniz;
matematisk-fysi-kaliska skäl afhöllo honom från att inlåta sig på
detsamma. Alla kroppsliga rörelsefenomen och
rörelseriktningar måste nämligen, om en naturvetenskap skall
vara möjlig och om matematiken skall kunna
tillämpas på dem, representera en viss summa af kraft,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
