Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hvarken kan ökas eller minskas genom en
ingripande verksamhet från själens viljeakter Och
föreställningar, hvilka undandraga sig all matematisk
beräkning. Detta skäl i förening med andra dref
Leib-niz till det antagande, att ingen monad kan inverka
på den andre. Monaden har, såsom Leibniz
liknelsevis säger, inga fönster; ingenting utträder ur honom,
och ingenting inträder i honom. Alla sina
förnimmelser frambringar monaden ur sig själf; de
upprinna ur hans eget inre. Däraf följer då äfven, att
hela den värld af syn-, hörsel- och
känselförnimmelser, som vi kalla vår yttre värld, likasom alla våra
begär, känslor, föreställningar, begrepp och
omdömen framkvälla inom den mänskliga monadens eller
själens fönsterlösa väggar, för att fortsätta Leibniz’
liknelse, d. v. s. ur själens egen kraftkälla och icke
genom inverkan af yttre föremål.
Men dessa förnimmelser äro fördenskull inga
hjärnspöken utan verklighet och sanning. De
uppkomma nämligen i enlighet med lagar, gifna för hela
universum, i enlighet med en af Gud förutbestämd
harmoni, så att hvarje monads själslif är likasom en
mer eller mindre klar, mer eller mindre dunkel spegel
af allt, som föregår inom alla andra monader. Våra
sinnesförnimmelser och våra tankar framkvälla i en
ordning, som står i ett fullständigt och orubbligt
för-utbestämdt sammanhang med förnimmelserna och
rörelserna inom hvarje monad i hela universum, och
äro fördenskull trogna, om än i många fall dunkla och
otydliga uttryck för hvad som sker, uttryck för
utvecklingen i universum. Denna af Gud förutbestämda har-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
