Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kroppslig människa. De monader, som en dag
skola blifva människosjälar och behärska en
monadkomplex lik människokroppen, existera och hafva
existerat i sina föräldrar och förfäder allt upp till
de första människorna. Men hvar voro de eller hvad
voro de, innan organiska former uppträdde på
planetens yta, hvar voro de och bvad voro de före
världens skapelse? Leibniz antager nämligen en
världsskapelse i reell mening i likhet med religionerna.
Leibniz svarar, att ehuru monaderna genom en Guds
skapelseakt fått en reell existens och alltså hafva en
reell begynnelsepunkt för sitt lif, hafva de dock af
evighet förefunnits såsom idéer i de eviga
sanningarnas region, d. v. s. i det gudomliga förnuftet.
Där har hela världssystemet af evighet förefunnits
såsom en gudomlig tankebyggnad; där har hvarje
monad med alla de anlag, som han sedan i det
reella lifvet utvecklar, förefunnits såsom en nödvändig
integrerande del af detta världssystem, och icke ett
enda af dessa individuella anlag skulle kunna
förändras utan att medföra en förändring i hela
systemet. Jämte detta till existens af Gud framkallade
världssystem förefinnes i det gudomliga förnuftet
oändligt många andra möjliga världar; men att icke
de världarna, utan just denna, framträdde i existens,
var ett val, gjordt af Guds fullkomlighet,
rättfärdighet och visdom, och detta innebär, att denna värld
är den möjligt bästa och fullkomligaste. Till att
skapa världen och en sådan värld, i hvilken
monaderna kunna genom fri och i deras egen natur
grundad sträfvan närma sig Gud och inom sina föreskrifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
