- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
104

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det anser en handling, som följer af ett sådant
öfverlagdt beslut, för sin egen handling, för hvilken
det gör sig själf och ingen annan ansvarig. Alla de
grunder, som deterministema, förnekarne af viljans
frihet, anföra för att vederlägga detta omedelbara
vittnesbörd ur vårt eget medvetande, äro af rent
allmän och abstrakt natur och hafva ingen annan grund
än en förutfattad mekanisk världsåskådning.»

Så resonnera indeterministerna. På andra sidan
stå icke mindre lysande namn inom filosofiens
historia, såsom Spinoza, Pierr.e Bayle, engelsmannen Hume,
Schopenhauer och andra. Spinoza förtydligade sin
mening med att säga, alt äfven den kastade stenen,
ifall han vore medveten af sin rörelse, skulle anse
sig alldeles fri; emedan han själf icke skulle känna
det ringaste begär att förändra sin rörelse, skulle
han inbilla sig, att han fortfore i densamma därför
att han vill det. Spinoza anser, att människan tror
sig fri därför att hon väl är medveten af sina
vilje-beslut, men icke om hela den kedja af orsaker, som
nödvändigt bestämmer besluten. »Så tror barnet»,
säger han, »att det frivilligt begär modermjölken;
gossen anser sin vilja att hämnas en oförrätt, och
den fege anser sin vilja att fly ur faran för fri. Så
tror den druckne, att han talar af sin själs fria
beslut, medan han ordar om saker, som han i nyktert
tillstånd gärna skulle förtegat. Detsamma tror
pratmakaren och den vansinnige, emedan de följa ett
oemotståndligt begär. Då vi drömma, att vi tala, tro
vi oss tala på grund af ett fritt beslut. Vi drömma
också, att vi förtiga något för människor med samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free