- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
129

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna vi endast fälla gissningar, hvarför vi också
ofta ha svårt att göra oss begripliga för djuren. Här
föreligga således många olika grader af förståndet,
hvaremot viljan är gemensam och i grunden lika
hos dem alla, hos människan som hos polypen. Hon
uppträder som bottnen under allt slags medvetande.
År skillnaden i förstånd stor mellan äfven de klokaste
djuren och människan, så är skillnaden däri ej heller
ringa mellan snillet och dumhufvudet. Men ett kunna
snillet och dumhufvudet ha på ett verkligt
öfver-raskande sätt gemensamt, nämligen böjelser och
affekter. Allt detta visar, att viljan i alla djuriska
väsen är det ursprungliga och substantiella, men
förståndet det tillkomna, ja ett blott verktyg i viljans
tjänst, olika skarpt efter olika behof. Ty ju mer
komplicerad en kroppslig varelse är, dess
mångfal-digare bli hennes behof, dess svårare blir det henne
att tillfredsställa dem alla, och för detta ändamål
måste djurets intelligens stegras. Stegrad till sin
högsta kända grad är intelligensen hos de snillrika
människorna, stundom till den grad, att intelligensen
gör sig af viljan oberoende. Från människan nedåt
genom djurklasserna blir intelligensen allt svagare,
men viljan är öfverallt densamma och visar sig hos
dem alla i kärlek till lifvet, omsorg om släktet,
egoism och hänsynslöshet emot alla andra.

Vidare är att märka, att förståndet kan tröttna,
men viljan aldrig. Ihållande tankearbete tröttar
hjärnan, som kroppsarbetet kan trötta musklerna.
All kunskaps förvärfvande är förknippadt med
ansträngning. Viljan är däremot vårt egentliga väsen,

Filosofiska föreläsningar. II. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free