- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
131

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

godt hufvud, med starka moraliska fel, synes oss
tadelvärdt. Godt hufvud, ja snille och skönhet i
förening öfverstrålas och fördunklas af ett godt
hjärtelag. Äfven det mest inskränkta förstånd och den
största fulhet kunna hos en hjärtegod och trofast
människa likasom förklaras utaf en skönhet af högre
art. Ty hjärtats godhet är en egenskap, som tillhör
en högre tingens ordning och står ojämförlig med
alla andra egenskaper. Där hon är i hög grad
förhanden, gör hon hjärtat så stort, att det omfattar
världen och identifierar alla väsen med sig själf.
Äfven detta antyder, att viljan är det väsentliga,
förståndsgåfvorna det underordnade hos människan.
Den genomgripande skillnaden mellan viljans och
förståndets egenskaper visar sig äfven däruti, att
förståndet lider högst betydliga förändringar af tiden,
medan viljan och karakteren enligt Schopenhauers
åsikt förblifva oförändrade. Redan i skolgossens
lekar spårar man med visshet hans karakter som
man; men öfver hans intellektuella anlag kan man
då icke ännu döma med säkerhet. Vi kunna tro
den, som säger, att han i skolan hade svårt att
inhämta, men att han som man inhämtar lätt och
med nöje; men vi tro alldeles icke den, som vill
låta oss veta, att han som gosse var en bakslug
sälle, förrädisk mot kamrater, och som yngling en
samvetslös skurk, men nu som man en
samvetsgrann, öppen och människovänlig person.

Hvarpå beror personens identitet, det att man
är och förblir en och densamme? Icke på kroppens
materie, ty efter några år är materien i ben och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free