Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla. Det kroppsliga välbefinnandets grundval är
mycket smal: det är hälsa, föda, skydd mot köld
och väta, samt ägandet af en maka. Följaktligen
har människan icke flere timliga eller fysiska källor
för välbefinnande än hvad djuret har, ehuru hon
©tvifvelaktigt på grund af sitt finare nervsystem har
en starkare känsla af glädjen så väl som af smärtan.
Men huru mycket starkare äro icke också människans
sinnesrörelser, huru djupa och häftiga äro de icke
i jämförelse med djurets! Djuret tänker icke, det
hopsummerar icke sina lidanden, det ställer icke
framtidsutsikter för sig, som uppfylla det med sorg,
ängslan eller hopp. Det lefver i ögonblicket, äfven
då det instinktivt arbetar för kommande dagars
be-hof. Fördenskull äger djuret, när icke hungern
eggar det och lifsmedeln fela, en sinnesro, som
människan saknar utom i de första barnaåren.
Människans sinnesstämning kan stiga till hänryckning
eller sjunka till förtviflan. Ursprungligen har hon
icke haft mycket svårare än djuret för att
tillfredsställa sina timliga bebof; men hennes reflexion på
erfarenheten lär henne att stegra sina behof för att
stegra njutningen: därifrån kommer finsmakeriet i
mat, bruket af tobak, opium och starka drycker,
därifrån kommer också lyx och prakt. Reflexionen
öppnar ytterligare en källa för njutningar och
lidanden som djuret saknar, nämligen känslan för ära
och skam, hvarunder människan ständigt gör sig
den ängslande frågan, hvad andra tänka om henne,
huru pass mycket andra uppskatta henne, och
härunder kväljer sig med den ledsagande känslan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
