Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång ökad smärta bereder det viktiga faders- och
moderskallet. Sorgen, när ett älskadt barn dör,
bekymren för de lefvandes vård och framtid, de tusen
faror, som lura på de uppväxandes stig och hota
dem med kroppsligt och andligt fördärf — allt detta
väger så tungt i vågskålen mot de rena och ädla
fröjder föräldrakallet medför, att Hartmann tror, att
de senare mer än uppvägas af de förre, om man
ser med oväldig blick, hvilket dock nästan
omöjlig-göres af instinkten och illusionen.
Hartmann skärskådar därefter en annan stark
driffjäder för människans handlingar, nämligen
känslan för ära, hvarunder han inbegriper mycket olika
saker, såsom själfaktning, fåfänga, högmod,
äregirighet och härsklystnad. Den sanna själfaktningen är
ett stöd, en sköld för den, som äger henne, hon
skyddar mot frestelser till dåliga gärningar; men hon
är i sig själf ingen källa till lust. Stegras denna
känsla till stolthet, till själfbelåtenhet, antingen denna
är berättigad eller icke, så är hon visserligen en
källa till lust för den, som äger henne, men också
en källa till mycken olust, ty den stolte känner sig
ofta sårad, tillbakasatt, förnärmad, han frågar sig
ständigt, om andra ha tillräckligt höga tankar om
honom, och han måste ofta bära blygsamhetens
hycklande mask för att ej bereda sig obehag.
Ärelystnaden kan vara en nyttig sporre, men är i sig själf
ett ot ill fredsställd t och omättligt begär, en eggande
och naggande plåga. Hvart man vänder sig, hör
man ämbetsmän och officerare klaga öfver dålig
befordran och gunsllingssystem; konstnärer, författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
